onelastshot

Jag har egentligen inget vettig och säga.
Jag är ledsen, och jag hatar den här känslan.
Jag gör saker hela tiden för att slippa den, men med dig
kan jag tydligen inte komma undan den.

Vänner säger släpp de, många gånger har jag tänkt det.
Men det går inte, jag kan inte bara gå min väg.
Saknaden skulle vara för stor.
Men det kanske är dax nu? Lämna allt och gå?
Du vet precis vad du ska göra för att såra mig, men du
vet precis vad du ska göra för att få mig glad igen och förlåta dig.

Vafan gör man?
Jag har inget svar, och vet inte heller hur det
kommer sluta.

Over and out!